Chinese health care reform to help create new national champions?

This text is from Springtime's China issue tracker. The China issue tracker is a monthly report covering issues ranging from developments in public opinion and relations between China and other countries to company crises and hot media topics. We provide insight and analysis to help foreign businesses in China stay on top of important developments, as well as ad hoc updates on important events.

Chinese health care reform to help create new national champions?

The Chinese health care system is currently undergoing reforms with the goal to make basic health care accessible to every citizen by 2020. The reform seeks to expand health care coverage as well as correct some serious problems in the current system.

Many aspects of the reform have yet to be finalized, such as how a separation of hospitals and pharmacies will be implemented. So far the most developed part of the reform is implementation of the Essential Drug List (EDL), a list of drugs that will see tougher price controls and centralized procurement in order to keep costs down.

For companies with products on the EDL, the changes to how business will be done will be profound. But the consequences will reach even further.

The EDL, in its original incarnation, contains 307 drugs seen as essential to the grassroots level of health care in China. Local Health Bureaus can add to the list, as is the case in for example Chongqing where the list has an additional 43 drugs on it.

Procurement will be done on the provincial level. Companies will be able to submit their bids to provide drugs on the list though a web site and winners will be awarded contracts between six months and a year.

China has had many strong local pharmaceuticals providers, but few strong players on a national level. One of the objectives of the new system, according to local officials we have met, is to make it easier for companies to compete in other markets than their home provinces, making China “one market” for pharmaceuticals.

To help this, local governments will take steps to boost their local pharmaceutical companies, encouraging them to compete in other provinces. It is easy to see this becoming a government-backed arms race in the pharmaceutical sector, with each province wanting to promote their champions.

Companies also get help from the financial markets. In September, China’s largest pharmaceutical products distributor Sinopharm successfully raised more than one billion dollars in its Hong Kong IPO.

While the Chinese market is large, it won’t be enough, and companies will want to expand outside of China. And this is where the consequences of the health care reform will spread to other markets. As China upgrades its health care system, governments boost their local companies, and investors flock to provide the financing, China will be on its way to create a new set of national champions ready to take on markets abroad.

That will be a more important strategic development for foreign pharmaceutical companies than being on the local EDL or not.

If you're interested in receiving the full report, please contact Patrik Lockne at Springtime's Beijing office at [email protected].

Rainmakers without phones

This Sunday Beijing was suddenly covered in snow. The week before we had eaten our lunch outside in the sun, fully convinced we would see a few more weeks of warm autumn weather.

The weather changes all the time, and a bit of snow might seem mildly exciting for a Swede, had it not been for some of the facts surrounding the sudden change of weather.

My daughter was of course excited about the whole thing. Let’s go outside! We spent a few confused minutes trying to locate our winter clothes, and went out. People were taking pictures of the snow, and the kids made snow sculptures. All very picturesque.

Returning to the office this Monday I read that it was in fact the earliest snowfall since 1987, and the third earliest ever recorded in Beijing. So should I start worrying about global cooling? Can we cancel that costly Copenhagen summit? Sell the Prius and get a SUV?

No. It turns out the heavy snowfall was triggered by the local weather “command centre” in an attempt to mitigate the severe draught that has been plaguing this part of China for a while. They blasted 186 sticks of silver iodide into the clouds, triggering some 16 million cubic metres of rain and snow. “Although it was too early for snowfall, the conditions were suitable, and we weren't going to ignore any opportunity”, says one of the rainmakers who is quoted in South China Morning Post.

While my kids loved the snow, it was less popular with the passengers of some 200 delayed flights at the Beijing Capital International Airport. Seems the “command centre” missed to tell everyone there was going to be heavy snowfall.

I am sure we’ll see more man-made weather in Beijing. The weather “command centre” has a solid track record. Last year’s Olympics saw great weather, and Hu Jintao could greet the troops basking in sunshine at this year’s National Day celebrations. All thanks to the rainmakers’ getting rid of unnecessary clouds the evening before.

But these were events planned long in advance, not an opportunity grabbed at the last moment. For those occasions, the rainmakers better learn to communicate better or they will soon lose their popularity and their chance of becoming real heroes; the bringers of perfect-weather picnics and crisp winter walks in the park.

“Forecasts” seems very much last century’s tech.

/Patrik Lockne, consultant at Springtime's Beijing office

Geely – a bit like Volvo

Yesterday Geely announced that it is bidding for Ford’s Volvo unit. There are several question marks surrounding the deal.

Will the production stay in Sweden? Geely has said so. Will Geely bring more Volvos to the Chinese market? Probably. Will the competing bidder, Jakob, present a better bid? Who knows.

Many seem to worry about technology transfer to China. “Geely is just interested in getting Volvo’s technology” say some commentators, as if they had just discovered a new reason for corporate mergers.

Others say subcontractors may refuse to deliver to Volvo for fear of losing their technology to the Chinese. This would be brave given the sorry state of the auto parts industry.

All of these question marks will be straightened out as the deal gets closer. In the meantime, speculating is fun.

Few seem to have any insight into what kind of company and brand Geely really is. I asked some Chinese friends for their opinion on Geely and the deal.

The prevailing opinion is that Geely is a low-end brand, the opposite of Volvo. It’s the kind of car first-time car buyers on a budget would get. Others felt some pride in the fact that it is one of China’s successful car companies.

“The Geely buyer is practical and does not want something fancy. They don’t care about face”, said one friend. A statement that could have been about Volvo, with their block-shaped models, a few decades ago.

Some had apparently not seen the news at all, and were frankly surprised that Geely would be buying Volvo. Perhaps that says something about the relative importance of this deal in China. While Volvo may be one of our crown jewels, it’s just another company here.

Patrik Lockne, consultant at Springtime’s Beijing office

2 oktober: Folkets dag på Himmelska fridens torg

Om gårdagen var dagen då partiet fick göra reklam för sig, så lämnade den här dagen mer utrymme åt folkets firande av Kinas 60-årsdag.

Jag begav mig till Himmelska fridens torg för att titta på de vagnar som ingick i gårdagens parad. Det var, skulle det visa sig, inte en helt unik idé.

Folk var tydligt glada och stolta, om än inte fullt så glada som de jag såg vid Fågelboet under de Olympiska spelen. Här nedan ett litet urval bilder från torget (eller gå direkt till bilderna på Springtimes Flickr-konto).

Grattis Folkrepubliken, 60 år!

För någon timma sedan avslutades direktsändningen från den stora nationaldagsparaden på Himmelska fridens torg.

Historia och nutid för den 60 år gamla Folkrepubliken skildrades genom en två timmar lång parad. Runt 200 000 människor sägs ha deltagit i uppvisningen.

Det fanns ingen chans att se paraden live. Myndigheterna har genom restriktioner och via media låtit det bli tydligt att bästa sättet att fira nationaldagen på är hemma i soffan framför TVn. De flesta verkar ha följt påbudet. Under en promenad timman innan paraden såg jag mycket få människor, och ännu färre bilar. Jag handlade mitt fika, gick hem och bänkade mig framför TVn.

Det är svårt att inte bli imponerad av arrangemanget, och det är något speciellt med att på TV se tusentals ballonger släppas av barn på Himmelska fridens torg och sekunderna senare från lägenhetsfönstret se dem sväva upp mot himlen några kilometer bort.

Paradens första del, en truppinspektion och militärparad, upptog den inledande timman. Fascinationen över raka led och modern hårdvara avtar efter ungefär en kvart. Flygvapnets överflygning över stan piggar upp en aning, men det bestående intrycket är ändå att ha tittat bakåt till en tid då världens supermakter jämförde längden på sina missiler.

Den andra delen är mer intressant. Under den visas viktiga historiska perioder, Kinas samtliga provinser, och nutida framsteg upp. ”Mao Zedong thought”, forna ledare som Deng Xiaoping och Jiang Zemin, nuvarande presidenten Hu Jintao med sin teori om ”scientific development”, jordbruk, rymdfarare, olympiska mästare, vindkraftverk, Expo 2010-maskoten och representanter för Kinas minoritetsfolk – alla passerade de förbi i en färgglad kavalkad av dansande människor. I bakgrunden formade 80 000 elever från stadens skolor slagord med hjälp av färgade plakat; ”tjäna folket”, ”följ partiets påbud” och så vidare.

Det var få överraskningar. Budskapen är de vi känner igen; modernisering, ett enat folk och ett styre som handfast och metodiskt för landet framåt.

Men mest intressant var kanske det som saknades, som t ex de första trettio åren av Folkrepublikens historia. Från revolutionen hoppar vi raskt fram till 1978 och Kinas öppnande för omvärlden. Ingen hade förväntat sig att se kassa stålverk, massvält och intellektuella med dumstrut på huvudet passera i paraden. Men finns verkligen ingenting att säga om landets första trettio år?

Det är förstås fråga om en historieskrivning som passar det nuvarande ledarskapet. Deras legitimitet bygger delvis på de tidiga kommunisternas verk, men det svårt att förklara hur Det stora språnget och Kulturrevolutionen bidragit till dagens positiva utveckling. Enklare då att lägga fokus på rymdraketer, höghastighetståg, solceller och kvinnliga stridspiloter.

Jag är säker på att många kineser känner en enorm stolthet när de ser paraden. Det har de all rätt att göra. Här har lidits mycket för den relativt goda verklighet som många lever i idag. Och jag är lika säker på att många i väst kommer att sucka över den skeva historieskrivningen, den övning i kollektivism som paraden utgör och de ingrepp i folks vardag som förberedelserna inneburit. For oss blir uppvisningen absurd.

Men det här var ingen uppvisning för dig och mig, det var en två timmar lång reklamfilm för Kinas kommunistparti. Och den reklamfilmen säljer ett fortsatt styre som jag tror att folket kommer att köpa.

Följ vårt frukostseminarium på Bambuser och Slideshare

Nu kan ni som missade Springtimes frukostseminarium om utvecklingen på Internet i Indien och Kina följa hela vårt seminarium i efterhand via Bambuser och Slideshare.

Se seminariumet här:
http://bambuser.com/node/333710

Hämta hem presentationer här:
http://www.slideshare.net/SpringtimePR

Se tisdagens frukostseminarium på Bambuser

För den morgontrötte eller den som inte har möjlighet att fysiskt närvara på vårt frukostseminarium den 22/9 så finns nu möjligheten att följa seminariet live eller i efterhand via Bambuser.

Se Springtimes seminarium om utvecklingen på Internet i Kina och Indien här:

SAAB måste titta nedåt i åldrarna

Häromdagen blev jag intervjuad av Olle Zachrisson på E24 om vad jag trodde krävdes för att SAAB ska lyckas i Kina. Frågan är inte helt enkel. Men som en grundregel för att lyckas, så borde SAAB inledningsvis hitta en egen nisch, bygga en lojal kundbas och fokusera på det unga Kina. I Kina måste varumärken hela tiden vinna kundernas förtroende. I Kina är det betydligt svårare att luta sig tillbaka och lita på någon form av varumärkeslojalitet. Små förändringar i pris kan få en kund att byta fot trots flera år av lojalitet.

Men detta är ingen evig sanning. I Kina har få kunnat ”ärva” en varumärkespreferens från t.ex. sina föräldrar. Utbudet av konsumentprodukter var begränsat, näst intill obefintligt. Pappa körde inte SAAB, eftersom ingen i hans generation överhuvudtaget körde bil. Så då är det upp till konsumenterna att göra helt egna val baserade på den information som finns tillgänglig.

Svenska bilar finns knappt på kinesernas radar. När TNS frågade kineser med vilket land de associerade bilar av bra kvalitet dominerade Tyskland. Sverige hamnade bakom Italien, England och Frankrike. Den frågan hade aldrig besvarats så om en Västeuropeisk eller amerikansk population hade tillfrågats. Men i Kina går det inte att luta sig tillbaka mot någon ”sanning” – det gäller att stå på tå.

Det är hos 1970-talisterna det finns hopp. Det är för det unga Kina som SAAB måste bli relevant. Och enligt Nielsen är kinesiska ungdomar de mest självsäkra konsumenterna i världen. Och de är inte få... Om tio år finns det fler än 700 miljoner kineser som är födda efter 1979. 450 miljoner av dem kommer att vara mellan 20-40. Så det som fick pappa eller farfar att välja SAAB, är troligen inte samma skäl som dagens unga kineser håller som de främsta.

Inbjudan: 400 miljoner kan inte ha fel - om webb 2.0 i Indien och Kina

Springtime bjuder in till ett frukostseminarium om den senaste utvecklingen på Internet i Kina och Indien. Möt Springtimes medarbetare i Kina och Indien, och diskutera med inbjudna gästtalare från världens två folkrikaste länder. Vi delar även ut nya och reviderade utgåvan av Springtimes bok "Catching Up Fast", om kommunikation på nätet i Kina.

NÄR: Tisdag 22 september kl 08:30-10:00
VAR: Springtime, Holländargatan 13, 5 tr.
(samma hus som Centralbadet)
OSA: Senast fredag 18 september till [email protected]

De kinesiska internetanvändarna, nu 338 miljoner, har blivit en maktfaktor att räkna med för såväl företag, de kinesiska ledarna och andra nationer. I Indien, med 50 miljoner användare, börjar de tongivande i samhället nu även mötas på nätet, såväl för politisk som för affärer. 
  

Med anledning av nyutgåvan av Springtimes bok "Catching Up Fast", om kommunikation på nätet i Kina, bjuder vi in till ett samtal kring webbutveckling i världens två största länder. Vad händer egentligen på nätet i Kina - världens största marknad och diktatur - och i Indien - världens största demokrati och byråkrati?

Under seminariet kommer du få höra från:
Patrik Lockne, som är konsult vid Springtimes kontor i Peking sedan 2006. Han är medförfattare till boken Catching up fast.

Gautam Bhattacharyya, som är ansvarig för Springtimes Indienrådgivning. Mellan 2004-2008 arbetade han som ansvarig för näringslivskontakter på Sveriges ambassad i New Delhi. Har noga följt utvecklingen i Indien under de senaste 20 åren och är medförfattare till boken ”India Means Business”.

Live  från Delhi: Gaurav Mishra. Gaurav är VD för social mediastrategerna 20:20 Social, baserade i Delhi, har lett marknadsföringsprojekt hos Tata Group samt undervisat i sociala medier vid Georgetown University. Han bloggar på www.gauravonomics.com

Live från Beijing: Alexandra Geertz. Alexandra arbetar som analyschef på CIC, Kinas ledande byrå inom social media monitoring. Hon delar med sig av erfarenheter om hur sociala medier påverkar konsumenternas köpbeteende. Läs mer om CIC

Välkomna!

Green Dam - ett nytt offer för Kinas djärvare netizens?

Den 9 juni, bara fem dagar efter 20-årsmarkeringen av massakern på Himmelska Fridens torg, presenterade det kinesiska industri- och informationsministeriet (MIIT) sitt senaste vapen i kampen om den fria informationen: programmet Green Dam Youth Escort. Green Dam är en form av NetNanny, ett program som inte tillåter besök på sidor som är ”ohälsosamma” och kan vara skadliga för barn och ungdomar.

 

De ”ohälsosamma” sidor som avses är i första hand pornografiska, men också annan ”skadlig information” ska undvikas genom att den blir otillgänglig. Den här gången gick  dock kinesiska regeringen ett steg längre. I pressmeddelandet från den 9 juni meddelades att alla datorer som såldes i Kina skulle ha Green Dam förinstallerat.  

 

 

 

Bilden ovan visar hur Green Dam marknadsförs. Bilden visar några barn som sitter vid sina datorer och skyddas av en skärm där det står "Green Dam Youth Escort - filtermjukvara". Skärmen hålls upp av två händer. En med texten "regeringen" och den andra med "marknaden". På de elaka små trollen står det "skadlig webbsida" och "skadlig information". Läs mer på RConversation.

 

På nätet började röster höjas om vem som egentligen ska skydda barn från skadligt innehåll på nätet? Är det verkligen regeringens jobb att se till att barn och unga inte exponeras för olämpligt material på nätet? Är det inte något som föräldrar och lärare ska se till. Det började drivas friskt med Green Dam och skämtteckningar och förlöjliganden dök upp på bloggar och forum.

 

Kritiken växte när det visade sig att programmet också var dåligt gjort. Till exempel hindras du från att titta på t.ex. grisar (tänk: grisens färg), men nakenbilder på svarta människor passerar. Dessutom fungerade det inte på Firefox. Men det mest bekymmersamma var oklarheten om vilken information som verkligen lagras om dig och dina surfvanor.

 

Kina har en tradition av att vara snabba med att föreslå lagstiftning, men senare lugna sig efter påtryckningar. År 2000 ville regeringen förbjuda utländsk krypteringsmjukvara, men det förslaget drogs snabbt tillbaka. Och flera gånger har regeringen försökt att få utländska nyhetsbyråer som Reuters, Bloomberg och Dow Jones att enbart använda den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua som kanal för att nå sina läsare. Förra året krävde regeringen att videosajter i Kina måste ha staten som majoritetsägare. Och så vidare.

 

Så kanske kommer att bli fallet även för Green Dam. Den 30 juni meddelade industri- och informationsministeriet att kravet på att alla datorer ska installeras med Green Dam är uppskjutet. Ministeriet hävdar att datortillverkarna fortfarande är positiva och att Green Dam har laddats ner sju miljoner gånger.

 

Det är intressant att notera att även People’s Daily faktiskt rapporterade om kritiken mot Green Dam. People’s Daily rapporterade om både fördelarna och nackdelarna med Green Dam och genomförde en omröstning bland sina läsare. När omröstningen släcktes ned (progpagandaministeriet gick ut med ett påbud till media att rapportera ”snällt” om Green Dam) hade fem miljoner läsare röstat – 16 % för och 74 % mot.  

 

Det är fortfarande osäkert om kravet på att Green Dam ska installeras i alla datorer som säljs i Kina är nedlagt eller bara uppskjutet. Men en sak är säker – det finns en oerhörd kraft i när starka grupper i det kinesiska samhället, men också enskilda medborgare, går samman.