« Hans Niemöller och Soran Ismail | Main | Geely – a bit like Volvo »

2009-10-26

Nya perspektiv på globaliseringen

Det första jag hörde när jag klev ur taxin på Yanchang gatan i Shanghai, min allra första gång i Kina, för fem år sedan, var Emilias låt ”Big Big World”. Solen strålade ovanför diset i min nya hemstad, och jag skrek av hela mitt hjärta – inte här också!

Som många före mig påpekat går det inte längre att undkomma den globaliserade musikindustrin. Inga Qininstrument eller nyckelharpor här inte, det är mespop för hela slanten.

Så här fem år senare noterar jag dock att utvecklingen ingalunda står still. Kineserna som alltid gör sina egna versioner av västerländska företeelser har nu förbarmat sig även över lokala svenska hittar. Jag undrar om Lena Philipsson och Orup är medvetna om en kinesisk version av ”Det gör ont” som pumpas för fulla muggar på kinesisk radio. Eller om BWO hört ”Sunshine In the Rain”  framföras på klingande mandarin i ett kinesiskt snabbköp. Med lite tur kommer det om fyra år även gå att hitta Åsa Jinder med vänner här på andra sidan klotet.

TrackBack

TrackBack URL for this entry:
https://www.typepad.com/services/trackback/6a00d8342d625553ef0120a61ef1ff970b

Listed below are links to weblogs that reference Nya perspektiv på globaliseringen:

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

Anonym

Nja, Emilias "Big Big World" var ju en dunderhit världen över, tänk bara tillbaka till Siw Malmkvists och Lill Lindfors låtar på Svensktoppen under 1960- och 70-talen ("Tunna skivor", "Mamma är lik sin mamma", "Den ende", "En man i byrån"). Nästan alla (utom de till Melodifestivalen) var amerikanska låtar med text på svenska, oftast av Stikkan Andersson. En stor anledning till att vi inte hör så mycket sådant i dag i Sverige är att Svensktoppen ändrade reglerna 1985, och bara tillät svenska låtskrivare. Detta tvingade ju mer eller mindre fram ökat svenskt låtskrivare. Troligtvis är Kina i den fasen nu.

Jag minns förresten Emilias "Big Big World" så väl, det var 1998 och alla snackade om globalisering och IT. Det var ju före 11 september 2001, och man talade till och med om att historien gick mot sitt slut. Östblocker hade fallit, det kalla kriget var slut sedan några år tillbaka, Internet hade börjat krympa världen mer än tidningar, radio och TV någonsin gjort. Vi gick tillsammans mot en enad värld som inte alls var lika stor som på "Lasse Litens" tid som någon just skrivit.

Då steg en svensk flicka som hette Emilia fram och sjöng hur hon kände sig, som en stor flicka i en stor värld, och allt det där om att bli lämnad, och höstlöven som föll. "-Är hon knäpp och inte insett de senaste årens utveckling?" tänkte jag (fast jag tyckte faktiskt låten var OK).

Fast själva planeten Jorden var ju inte större på Lasse Litens tid än på Emilias tid, men "Big Big World" bara lät så fel för att vara 1998.

The comments to this entry are closed.