Crowdsourcing: Delarkulturen skapar popband

De har börjat florera i mitt Facebook-nätverk senaste veckan: inbjudningar till att skapa ett omslag för ditt eget påhittade band.

Upplägget är lika enkelt som kul:

1. Ditt bands namn tar du från en slumpvist vald Wikipedia-artikel:
   http://en.wikipedia.org/wiki/Special:Random
2. Ditt albums titel tar du från ett slumpvist valt citat
   http://www.quotationspage.com/random.php3
   (välj de sista fyra eller fem orden av det sista citatet på sidan)
3. Ditt skivomslag tar du från Flickrs öppna arkiv:
   http://www.flickr.com/explore/interesting/7days
   (ta den tredje bilden, oavsett vad den är)

Sätt sen ihop allt i valfritt bildredigerinsprogram (Photoshop, Paint...) - och voilà!

Vi är några stycken på kontoret med oförlösta popbandsdrömmar som gick loss på upplägget. Så här är veckans exempel på hur delarkulturen ser ut. 

Visst börjar man undra vilken typ av musik som de här uppläggen döljer?

 
Mitt första band. Rapport från en besviken agnostiker.

   
Kollegan Anna Thunander tänkte leka med könsroller på sin debutplatta.


Kollegan Martin Stenmark tycker lyssnaren ska dra sina egna slutsatser.


   
Kollegan Frida Larsson satsar på singer/songwriter.

 
Vi bråkade så mycket i mitt första band att jag startade ett nytt.
Mer energi, mer positivt, jag tänker ska-influerat.

Uppdatering:
 

Kollegan Jerry Silfwer bestämde sig för att starta ett band även han. En helt ny genre: South Carolina Smoky Mountain Electro.

- Anders Sjöman

ps. Men spridningseffekten av dessa bilder är ju så klart mycket kraftfullare när man lägger upp dom i Facebook än i en sån här "gammalblogg".

På Facebook är det ju bara att lägga upp och "tagga" ditt skivomslag med dina kompisars namn, så att de får se bilden och inbjudan till att skapa sitt eget.

Victoria och Daniel populärast på Youtube

Det som förvånar mig mest är inte att Victoria sa ja, eller att kungafamiljen annonserade tillskottet från Ockelbo med mindre patos än man vanligen skänker invigningen av en offentlig utsmyckning.
Det är sprängkraften som förvånar.

Det offentliga budskapet om Victoria och Daniels förlovning är idag ett av youtubes mest visade klipp och närmar sig 100 000 visningar (att jämföra med klippet "kungafamiljen stoppar korv" som på 23 år skrapat ihop ynka 32 000 visningar).
Hovet har därmed lyckats med något som många företag går bet på, nämligen att bygga trafik till sina websatsningar.

Martin Stenberg

Crowdsourcing: Konsumentmakt hos datorköpare

Det kom en inbjudan till en Facebook-grupp.

Vännen Jenny Lantz, kursare under studietiden, bjöd in gruppen "Vi vill köpa en Mac i vår".

Ytterligare ett exempel på nätets koordinerande och samlande kraft.

Det finns fler likadana grupper på Facebook. Kollegorna på plats i Kina har även sett upprop i den kinesiska forumvärlden som påminner om detta: onlinegrupper som formerar sig och som sedan fysiskt dyker upp utanför t ex en vitvarubutik, inte helt olikt en flashmob. "Hej, vi är här för att köpa 75 kylskåp. Vad kan du ge oss för pris?"

Jenny resonerar utifrån detta i gruppens logg (jag saxar):

    "Intressant med Kina. Vissa saker känns 
    svårare, t ex "vi som vill köpa jeans" eller 
    "vi som vill köpa soffa", även kylskåp. 
    Aningen för generiska önskemål. Blir
    svårt att hantera flera varumärken. Mycket 
    lättare för oss som bara gillar Mac."

Så nu bygger vi lite konsumentkraft innan vi går till Apple.

- Anders Sjöman

Anders Sjöman är kommunikationskonsult på Springtime och fascinerad över de möjligheter som sociala medier erbjuder företag till verklig och affärsbyggande dialog med kunder och medarbetare.

 

En whiteboard hemma?

Jag har skaffat en whiteboard som nu sitter över skrivbordet hemma. Den är inte vit, utan silver och kommer från Granit. Nu - jag undrar om detta är vrickat på något sätt? Å ena sidan: Man tänker ju så bra när man får rita och förklara och alla som jobbat med mig en tid vet ju att jag tänker i bilder (älskar whiteboard och olinjerade Moleskines, hatar Excel-ark och tidrapportering).

Å andra sidan: En whiteboard hemma, verkligen? Jag är inte helt säker att det är kosher. Det kan ju kännas jäkligt konsultigt om man flyger upp ur soffan mitt i fotbollsmatchen för att diskutera speltaktiken med lite sköna skisser. Eller listar för- och nackdelar med att flytta till innerstan.

Överhuvudtaget borde någon slå något hårt i huvudet på den konsult som hemmavid kallar till brainstorm framför whiteboarden (”det finns inga dåliga idéer i det här stadiet”) eller som opåkallad börjar mindmappa ett knivigt problemkomplex (”storstadssemester vs. bad och sol”). Illa, illa.

Varningsklockorna borde ringa när du konceptualiserar dina nyårslöften och ger dem projektnamn med tillhörande plandokument i Google Docs. Eller när man får lust att be flickvännens bubblande väninna att “clarify the brief” efter att ha surrat non-stop i tio minuter om… ja, om vadå?

Vart vänder sig en yrkesskadad PR-konsult egentligen? Finns det någon form av myndighet som tar emot? Eller kan man hitta tillbaka till en mer balanserad tillvaro på egen hand? Det borde ju gå, tänker jag. En förstudie, en strategi och sedan ett fokuserat genomförande. Vänta - låt mig rita och förklara, ok?

Jerry Silfwer är kommunikationsrådgivare på Springtime. Han driver även branschcommunityt PR of Sweden och den egna bloggen Doktor Spinn. Intresserad av nyheter kring PR och sociala medier? Prenumerera på Jerrys Google Shared Items. Intresserad av att delta i konversationen? Kommentera nedan, eller prata med Jerry på Twitter, Jaiku eller Bloggy.

Pingat på intressant.se. Andra bloggare om pr, pr-konsult, public relations, google docs, whiteboard, yrkesskada, projektplaner.

Årets största brand extension är ett faktum!

I dagarna släppte H & M sin sedan länge aviserade Home Collection. Förlängningen av varumärket är helt logisk - know-how och produktionsresurser finns redan på textilområdet. Om inte produktionen kan ske i samma fabriker i Indien eller Bangladesh så åtminstone vägg-i-vägg.

Textilkollektionen innebär en direkt utmaning mot IKEA, Åhléns och Hemtext och kommer med sin prisbild sannolikt att ta en stor andel av marknaden. Hur ser det ut då? Kollektionen flörtar med både amerikansk östkust (läs Ralph Lauren) och med svensk allmoge men känns både bred och genomtänkt. En vän av fysiska möten och internet kan möjligen fundera över varför så mycket fokus ligger på traditionell kataloghandel.

TV4 får väl göra som piraterna

TV4, Metro och Aftonbladet fick inte komma in på Piratbyråns och The Pirate Bays presskonferens.

Det är nog många som har haft dåliga erfarenheter och funderat på att porta journalister. Jag hade en kollega en gång som hade hela Plus-reaktionen på sin shit list efter att ha blivit intervjuad av Sverker Olofsson. Därför fick jag ta över luren om de ringde. Att bojkotta leder ju ingenstans.

Men när det gäller piraterna förstår man ju hur de måste ha tänkt: TV4 får väl kopiera det som andra redaktioner producerar.

En Moleskine-guide för konsulter

Jag skriver inte i något annat än i min Moleskine när jag arbetar. Jag anser att det inte anstår en pr-konsult att anteckna på något annat vis.

Här är tio grundläggande regler:

1. Självklart lånar du aldrig ut den. Du lämnar den aldrig framme bland främlingar. Du river aldrig ur sidor åt glömska kollegor. Du behandlar den som du behandlar dina medmänniskor - med respekt.

2. Du köper din Moleskine själv. Det är en hederssak. Den är inte firmans egendom, den är din och du fyller dem med dina egna spontana och geniala idéer, anteckningar och skisser. Din Moleskine är en förlängning av ditt eget tänkande som följer dig oavsett om du arbetar eller inte.

3. Du är en duktig konsult - eller så aspirerar du på att bli en sådan - och då tar du dig väl råd med en litet dyrare anteckningsbok. Eller? För ja, de kostar lite mer, det är sant. Men det är väl skönt att inte dela detta nöje med alla dem som inte förstår att prioritera dessa skönheter?

4. Att Hemingway använde Moleskine innebär inte att du måste göra det. Men om du uppskattar Moleskine så har du åtminstone det gemensamt med honom och andra stora tänkare.

5. Dina ord är dina vapen. Inte ens barbarerna undlät att ta hand om sina vilande knivar, svärd och släggor. Som pr-konsult ska du respektera kraften hos det skrivna ordet.

6. I allra möjligaste mån försöker jag undvika laptop på kundmöten. Jag vill inte att mina kunder ska behöva se baksidan av min skärm. Och skönare det är att lyss till den diskreta kulspetsen över de fina Moleskine-bladen - än att ackompanjeras av knattrande tangenter.

7. En av fördelarna med att vara pr-konsult är att du inte är bunden till en enstaka organisation - du hjälper istället flera. En av dessa friheter innebär att du inte behöver använda något enskilt företags grälla profilmaterial. Utnyttja den friheten, för bövelen!

8. Det finns bara svarta Moleskines. Alla andra kulörer går bort om du är pr-konsult. Det anstår inte att på ett kundmöte sitta med ett färgglatt anteckningsblock - det är en styggelse.

9. Det sägs att det finns linjerade Moleskines, men om du ser en sådan gör du klokast i att ta det säkra före det osäkra. Det västerländska tänkandet är linjärt nog och om du inte kan uppskatta känslan av att låta dina tankar dansa fram över sidorna, då ska du heller inte skriva i en Moleskine.

10. En Moleskine blir bara snyggare med åren, den åldras med värdighet. En skön kontrast till det glättiga konsumtionssamhälle vi lever i. Och om du inte kan lära dig uppskatta de bestående sakerna i livet, hur ska du någonsin orka bli bäst på det du gör?

Jerry Silfwer är kommunikationsrådgivare på Springtime. Han driver även branschcommunityt PR of Sweden och den egna bloggen Doktor Spinn. Intresserad av nyheter kring PR och sociala medier? Prenumerera på Jerrys Google Shared Items. Intresserad av att delta i konversationen? Kommentera nedan, eller prata med Jerry på Twitter, Jaiku eller Bloggy.

Pingat på intressant.se. Mer på Moleskinerie. Andra bloggare om moleskine, pr, public relations.

Indien: Kommunikativ framgång på alla plan

Prasoon Joshi är prisbelönt för de reklamfilmer han producerat, bland annat för Coca Cola. Han är Creative Director för McCann Erickson India, Han har skrivit manus till några av Bollywoods största publikframgångar, samt samtliga låtar som ligger på topp tre i Indien för tillfället.
- Vad kan jag säga? Jag har en gåva. Här, jag ska signera din skiva.

Bandra i norra Mumbai är högsätet för Indiens nöjesindustri. Filmanläggningen Filmistan ligger där. Bollywoods bortskämde bad boy "King Khan" har byggt ett eget litet fort där, och på klubbarna minglar de unga och glamorösa. Där håller också Prasoon Joshi sina möten, i loungen på lyxhotellet Taj.

- Om du ska bli en framgångsrik kommunikatör, oavsett om det gäller inom företagsvärlden eller nöjesindustrin, så är det livsviktigt att du förstår din målgrupp och kan läsa mottagarens känslor och drömmar. Det handlar om att bygga broar mellan en produkt och en kund. Mellan en person till en annan. Och det är kreativiteten som skapar intresset och spänningen mellan de båda punkterna, säger Prasoon Joshi.
Han har just spontansignerat ett exemplar av skivan "Dehli 6", vilken han har skrivit texterna på.

- Och hur lär man sig då hur målgruppen fungerar? Du måste studera kulturen och lära dig om marknaden. Detta gäller inte minst i Indien. Vår kultur skiljer sig mycket från omvärlden som jag tycker har anammat en ganska amerikansk livssyn: en heterogen livsstil, ett gemensamt mål, en gud. I Indien har vi miljoner gudar, här finns allt samtidigt. Dessutom är vi inte bekväma med konsumtion.

Undantaget är Prasoon själv som nyss inhandlat en BMW-SUV vilken hans chaufför håller på tomgång utanför.

- Men BMW är verkligen inte varje mans bil. Få har råd med den, och få känner sig manade att lägga så mycket pengar på en produkt. Många indier tror fortfarande att lycka kommer inifrån. Här måste västerländska företag ha tålamod, vi håller fortfarande på att lära oss konsumera.

Men den framväxande konsumtionen som är tydlig på varje gata i Mumbai, liknar inte den västerländska. En av de största framgångarna för västerländska konsumentprodukter har kommit med mikoförpackningen. Där massans aggregerade konsumtion genererar vinsterna.

- Den indiska marknaden kommer inte att bli en kopia av någon annan marknad. Jag tror på att världen blir mer och mer komplex istället för mer och mer likformig. Även om influenser från till exempel Bollywood når Hollywood, och tvärtom, betyder det inte att de båda filmproducenterna kommer att börja göra likadana produkter. Vi har helt olika förutsättningar, och det bästa rådet för att lyckas kommunicera i Indien är – lär dig mer om marknaden här.

Martin Stenberg arbetar med globala varumärkesfrågor på Springtime

Kina: Krisen sätter fingret på kundrelationerna

Hösten 2007 börsintroducerades företaget Alibaba i Kina. Det var en spektakulär börsintroduktion och kursen sköt i höjden och alla ville bli rika på aktier. Alibaba är en nätbaserad marknadsplats där köpare över hela världen kan söka bland och köpa kinesiska leverantörers produkter. Allt från pins till avancerad teknologi finns till salu, men fokus ligger på relativt billiga produkter.

 

Det finns nu hundratals sajter som matchar köpare med kinesiska säljare. För kapsyltillverkaren långt ute på landet i Jiangsuprovinsen är handelsplatser som Alibaba utmärkta hjälpmedel att nå köpare i hela världen. Och för köparen är det bara att skicka en fråga till ett gäng leverantörer och du kan välja den som är billigast. Du behöver överhuvudtaget inte blanda in någon form av mänsklig relation i transaktionen.

 

I goda tider kan fyller handelsplatserna en funktion. Men vad händer när förfrågningarna slutar att komma? Vad gör man då? Ringer till Alibaba? Har du inte en egen relation till din kund är du chanslös.

 

Att bli bättre på kundrelationer kommer att bli det kinesiska näringslivet stora läxa i krisen. Som tur är sker inte alla affärer via handelsplatser på nätet – det finns relationer som är äkta och på riktigt och de kommer alltid att vinna i längden. Men krisen kommer att få många kineser att inse att försäljning är inte är ordermottagning, utan hårt arbete, engagemang och lust. Och den som fortfarande inte äger sin egen kundrelation är utan tvekan förlorare.

Det brinner i Peking - och på Twitter

Kollegan Patrik Lockne har redan skrivit om storbranden i Peking, där delar av det nya CCTV-komplexet fattade eld. Patrik ger bakgrund till branden -- och lyfter även fram de snabba mikrobloggarna som använder Twingly och där snabbt la fram nyheter under om

En kanal etablerades ju snabbt på Twitter för alla som hade något att rapportera kring branden. Det är bara att söka på Twitter.com efter kanaltaggen #cctvfire:

http://search.twitter.com/search?q=%23cctvfire

Så här 24 timmar senare kan man fortfarande få löpande rapportering via den kanalen. Länktipsen fortsätter rulla in, med förslag om var mer information kan fås. 

Här skulle man kunna raljera över hur "gammelmedia" inte kan komma med samma snabba nyhetsuppdateringar. Dagens Nyheters artikel om branden har ju inte uppdaterats sedan den släpptes igår till exempel.

Men även det här blogginlägget är ju föråldrat i samma sekund jag lagt ut det.

Så nu har vi inte bara "gammelmedia" utan även "gammelbloggare"? Båda två slagna på fingrarna av de kvicka mikrobloggarna, snabbast i världen när det gäller "breaking news".

De var först vid attentaten i Mumbai, de var på plats direkt när planet slog ned i Hudson-floden, och nu var de där när lågorna slog ut i Peking.

En naturlig följdfråga infinner sig fort: Men var de bäst vad gäller att ge en tydlig och balanserad översikt?

- Anders Sjöman
Twitter: anderssjoman