Miljön och censuren efter OS

En ovanligt bra dag i Peking. Gongti Beilu, 5 augusti 2008.

De frågor som tydligt kom att dominera rapportering de sista dagarna innan OS-invigningen var luftkvaliteten och internetcensuren. Det är frågor som varit med sedan Peking tilldelades OS, men för den som följt media noga kan en förskjutning i rapporteringen märkas allteftersom vi närmat oss spelen.

Från att från början till exempel ha handlat om till vilket miljömässigt pris Kinas utveckling sker har frågorna mer och mer kommit att knytas till just OS-arrangemangen. Vad gäller luften har eventuell negativ inverkan på deltagarna blivit huvudfokus, och vad gäller censuren har det handlat om huruvida man kunnat nå den ena eller andra nyhetswebbplatsen från OS-byn. Spännande vinklar för de som besöker Kina tillfälligt, men är det egentligen dessa som är de stora frågorna?

Egentligen inte, men media behöver självklart hitta kontexter och händelser att hänga upp sin rapportering på. Då blir maskerna som det amerikanska cyklisterna bar när de anlände i Peking en indikation på att arrangörerna misslyckats med sitt miljöarbete.

Men frågorna – luften och censuren – kommer naturligtvis att fortsätta vara aktuella även efter OS. För de som lever i Kina är de verklighet varje dag. Därför är det viktiga nu hur media väljer att ta rapporteringen vidare efter OS. Kommer vi att se en fortsatt förminskning av frågorna eller kommer rapporteringen under OS att tjäna som en global folkbildare som lägger grunden för en fortsatt initierad debatt om Kinas verkliga problem? Vi får se.

Klart är att ”efterdebatten” om OS på sätt och vis redan börjat. Läs t ex Per T Olssons krönika i Sydsvenskan.