« Spontanklacken - När nätverken blossar upp | Main | Kökssamtalen om politik flyttas ut på nätet – nu kan vi se dem »

2008-05-09

Folkrörelse 2.0 - En struktur för det ostrukturerade

När orkanen Katrina drabbade New Orleans förstördes inte bara hus och vägar utan även den civila infrastrukturen. Myndigheterna stod handfallna och hjälpinsatserna dröjde trots att man fått förvarning. Samtidigt organiserade sig människor snabbt i olika hjälpgrupper. Istället för att som tidigare generationers frivilliga sända mat och kläder sände dessa grupper information och data. Det visade sig att en löst koordinerad grupp om 3 000 personer framgångsrikt kunde söka, finna och kartlägga saknade personer med hjälp av webb-verktyget PeopleFinder, mycket snabbare än myndigheterna. Precis som de många exempel från tsunamikatastrofen visar, så har människor funnit nya sätt att snabbt organisera sig för att uppnå sina mål.

På sätt och vis ser vi en folkrörelse som är starkare än någonsin, men utvecklingen ställer också en rad frågor. Vad kan de organiserade folkrörelserna lära, vilka frågor är i fokus och hur ser rörelserna på sina egna medlemmar?

Några signaler om vad som håller på att hända finner vi i vår närmaste omgivning. För samtidigt som det finns en oro över ungdomens bristande engagemang finns det också stora och snabbt organiserade grupper av aktivister. Ett exempel är uppropet mot gatuvåldet som på Facebook samlade över 120 000 människor, vilket senare ledde till www.stoppagatuvaldet.nu. Ett annat gäller aktivisterna mot barnarbete i Clean Clothes Campaign, där Jonah Perettis mejl och uppmaning sändes vidare till över 30 miljoner mottagare.

Att kommunikationsstrukturen har förändrats genom Internet skapar förstås nya möjligheter att samla och koordinera gemensamma aktiviteter, men därtill går utvecklingen hand i hand med en grundläggande värderingsförändring i samhället där möjligheten att påverka är en viktig drivkraft.

Den nya folkrörelsens beståndsdelar - en struktur för det ostrukturerade
Utmärkande för de nya folkrörelserna, Folkrörelse 2.0, är att de är självorganiserande, enfrågefokuserade och upplösliga.

  • De använder nätet för att samlas, koordinera sina aktiviteter och fatta beslut. De behöver inte längre utse delegater som ska representera medlemmarna på en fjärran kongress.
  • De är ofta fokuserade på en eller få frågor och när de har uppnått sina mål upplöses organisationen. Istället för att fokusera på hur organisationens överlevnad ska säkras i oändlighet utgår organisationen ifrån att den har tidsbegränsad uppmärksamhet från sina medlemmar och det gäller att agera snabbt.
  • Rörelsen utgår från att medlemmarna själva kan bidra till samt organisera sina aktiviteter. Centralstyrning på detaljnivå anses kväva medlemmarnas engagemang och hindrar rörelsen från att nå sina mål.

Valkampanjen i USA är ett tydligt exempel
Konsekvenserna av de nya folkrörelserna ser vi just nu i valkampanjernas USA. Där har man upptäckt hur etablerade politiska organisationer kan samverka med nya och självorganiserade rörelser. Rolling Stones-artikeln "The Machinery of Hope" från mars i år citerar en av Barack Obamas gräsrotsaktivister:

“The goal is not to put supporters to work but to enable them to put themselves to work”… “We decided that we didn't want to train volunteers… We want to train organizers — folks who can fend for themselves."

I väntan på nästa svenska storm eller valrörelse kan vi själva se och delta i den moderna folkrörelsen på nätet.

Mer läsning

  • Modernitet, sociologi och sociala rörelser, Håkan Thörn, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, 1997
  • Krävande unga politiska konsumenter av Michele Micheletti och Dietlind Stolle, Tvärsnitt, 3/2004 samt http://www.cleanclothes.org/companies/nike01-02-16.htm
  • Emerging Technology, Steve Berlin Johnson, Discover Magazine, 2005
  • Det nya Sverige, Sören Holmberg och Lennart Weibull, SOM-institutet vid Göteborgs universitet, 2007
  • The Machinery of Hope, Tim Dickinson, Rolling Stones Magazine, 20 mars 2008.

Anders Lundkvist
anders.lundkvist@springtime.nu

Anders, ekonomie doktor och rådgivare på Springtime, har tidigare forskat kring sociala nätverk, open source och frivilliga rörelser.

TrackBack

TrackBack URL for this entry:
https://www.typepad.com/services/trackback/6a00d8342d625553ef01053581a0b2970b

Listed below are links to weblogs that reference Folkrörelse 2.0 - En struktur för det ostrukturerade:

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

The comments to this entry are closed.