Green Dam - ett nytt offer för Kinas djärvare netizens?

Den 9 juni, bara fem dagar efter 20-årsmarkeringen av massakern på Himmelska Fridens torg, presenterade det kinesiska industri- och informationsministeriet (MIIT) sitt senaste vapen i kampen om den fria informationen: programmet Green Dam Youth Escort. Green Dam är en form av NetNanny, ett program som inte tillåter besök på sidor som är ”ohälsosamma” och kan vara skadliga för barn och ungdomar.

 

De ”ohälsosamma” sidor som avses är i första hand pornografiska, men också annan ”skadlig information” ska undvikas genom att den blir otillgänglig. Den här gången gick  dock kinesiska regeringen ett steg längre. I pressmeddelandet från den 9 juni meddelades att alla datorer som såldes i Kina skulle ha Green Dam förinstallerat.  

 

 

 

Bilden ovan visar hur Green Dam marknadsförs. Bilden visar några barn som sitter vid sina datorer och skyddas av en skärm där det står "Green Dam Youth Escort - filtermjukvara". Skärmen hålls upp av två händer. En med texten "regeringen" och den andra med "marknaden". På de elaka små trollen står det "skadlig webbsida" och "skadlig information". Läs mer på RConversation.

 

På nätet började röster höjas om vem som egentligen ska skydda barn från skadligt innehåll på nätet? Är det verkligen regeringens jobb att se till att barn och unga inte exponeras för olämpligt material på nätet? Är det inte något som föräldrar och lärare ska se till. Det började drivas friskt med Green Dam och skämtteckningar och förlöjliganden dök upp på bloggar och forum.

 

Kritiken växte när det visade sig att programmet också var dåligt gjort. Till exempel hindras du från att titta på t.ex. grisar (tänk: grisens färg), men nakenbilder på svarta människor passerar. Dessutom fungerade det inte på Firefox. Men det mest bekymmersamma var oklarheten om vilken information som verkligen lagras om dig och dina surfvanor.

 

Kina har en tradition av att vara snabba med att föreslå lagstiftning, men senare lugna sig efter påtryckningar. År 2000 ville regeringen förbjuda utländsk krypteringsmjukvara, men det förslaget drogs snabbt tillbaka. Och flera gånger har regeringen försökt att få utländska nyhetsbyråer som Reuters, Bloomberg och Dow Jones att enbart använda den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua som kanal för att nå sina läsare. Förra året krävde regeringen att videosajter i Kina måste ha staten som majoritetsägare. Och så vidare.

 

Så kanske kommer att bli fallet även för Green Dam. Den 30 juni meddelade industri- och informationsministeriet att kravet på att alla datorer ska installeras med Green Dam är uppskjutet. Ministeriet hävdar att datortillverkarna fortfarande är positiva och att Green Dam har laddats ner sju miljoner gånger.

 

Det är intressant att notera att även People’s Daily faktiskt rapporterade om kritiken mot Green Dam. People’s Daily rapporterade om både fördelarna och nackdelarna med Green Dam och genomförde en omröstning bland sina läsare. När omröstningen släcktes ned (progpagandaministeriet gick ut med ett påbud till media att rapportera ”snällt” om Green Dam) hade fem miljoner läsare röstat – 16 % för och 74 % mot.  

 

Det är fortfarande osäkert om kravet på att Green Dam ska installeras i alla datorer som säljs i Kina är nedlagt eller bara uppskjutet. Men en sak är säker – det finns en oerhörd kraft i när starka grupper i det kinesiska samhället, men också enskilda medborgare, går samman.

Highlights från Cannes Lions

Det eviga samtalsämnet och det ständiga sökandet efter det nya. Så digitalt att det banbrytande blir analogt. Se bröderna Sjönells (BBH NY) Titanium-belönade kampanj för Oasis.  Uppdraget var att lansera Oasis albumrelease, dig out your soul. Idén var att istället för att låtarna slutar hos gatumusikanter, skulle dem börja där. Tjugo gatumusikanter från 

New York utbildades av Oasis. Genom att låta gatumusikanterna lansera de nya låtarna på New Yorks gator genererade man publicitet.  

 

När man ser på bidragen har alla en sak gemensamt. En stark idé. Fokusen på medievalen minskar och det bärande är en kommunikativ idé.  

 

Ett annat exempel som även den var Titanium-belönad är Whopper Sacrifice (Crispin Porter Bogusky) en uppföljning av Whopper Freakout. En applikation där man genom att offra sina facebook-vänner fick en Whopper. En enkel idé som bygger på insikter och en målgruppsförståelse, och som resulterar i den indirekta och något vinklade sanningen om att ”the Americans love the Whopper, more than they love their friends”.  

 

Den omtalade kampanjen ”Best job in the world”, tillsammans med Obama kampanjen är i år det mest prisbelönta bidraget oavsett tävling.  ”Best job in the world” är ett inspirerande exempel, dels för att kunden Tourism Queensland är ett företag som inte har samma budget som de mer klassiska vinnarna som Burger King. Byrån bakom, Cumminsnitro från Brisbane i 

Australien är även en byrå som inte tidigare har vunnit några priser i de internationella kommunikationstävlingarna, men som under festivalen var byrån alla pratade om. 

 

En fråga som diskuterades bland gemene man var huruvida kategorier (som ex. PR | Cyber | Direct | Media) i en tävling som Cannes Lions är av relevans. Ett alternativ är att istället belöna den starkaste idén som har genererat mest affärsnytta för kunden, oavsett kategori. Uppdelningen blir istället baserat på kundens erbjudande, ex. ”non-profit”, ”food”, ”music” 

etc.  

 

Sverige hade även framgångar i Future Lions där kampanjen Fortum Active av reklamstudenterna från Berghs, Gustav Johansson, Erik Högfeldt och Rasmus Keger vann guld. Berghs School of Communication utsågs även till ”Future Lions School of the Year”. Det innebär att i konkurrens med alla skolor världen över är Berghs den skola som hade flest bidrag shortlistade i Future Lions. 

 

Andra att nämna var Adam Berg, regissören från Camp David som vann Grand Prix, kategori Film för Philips kampanjen Carousel. Även Åkestam.Holst, som vann guld i kategorin Cyber för ”Stefan the Swopper” Vi gratulerar även våra vänner på Prime PR som var shortlistade med två bidrag i den nya pr-kategorin.  

För Sverige var det ett rekordår i Cannes Lions med 24 lejon, vi har återigen visat att den svenska kreativiteten är en exportvara.  

Almedalen: Politisk allsång

Precis som vanligt anordnar Springtime politisk allsång i Almedalen.

På plats igår på restaurang Friheten på Donners plats i Visby ifanns sångfåglar från alla politiska läger, som Leif Pagrotsky (S), Cecilia Wikström (FP), Arne Modig från Novus Opinion och Anders Johnson som bidragit till årets fina allsångshäfte. (Se bildbevisen nedan.)

De femhundra häften som hade tryckts upp för att säkra att de skulle räcka för både måndagens och onsdagens politiska allsångsträffar, tog slut. Och precis som förra året fick sångsugna vända i dörren för att lokalen redan var sprängfylld med svettiga, rödblommiga och glada allsångare.

Men till på onsdag har vi tryckt upp nya häften. Och du kan även ladda ned sånghäftet. Väl mötta då för mer politisk allsång kl 21 på restaurang Friheten på Donners plats.

Och har vi tur får vi även på onsdag som avslutningslåt bli anförda av Bo Krogvig i en gränsöverskridande och stämningsfull "Änglamark".

- Anna Thunander

 

 

 

 

 

------------------------------
Resumés Pratbar
------------------------------
Tidigare på dagen hade Springtimes VD Maria Arnholm även suttit med i Resumés Pratbarspanel, som utvärderade partiledarens tal, då efter Jan Björklunds (FP) tal. I panelen satt även Karin Olsson från Expressen och Frida Metso från LUF, och moderator var Resumés Viggo Cavling.

'

Folkrörelse 2.0: Citizen journalism, gröna Twitter-ansikten och händelserna i Iran

De senaste dagarnas händelser i Iran följer vi alla. Först ett valresultat som fick oppositionen att skrika valfusk; och som fick miljoner att ta till gatorna i demonstrationer; demonstrationer som sedan möttes av blodigt våld från regimen.

Men exakt vad som händer är svårt att följa när iranska myndigheter kopplar ur hela tv-kanaler, stänger ner mobilnätet och ibland blockerar hela Internet.

Vi lägger istället pussel med den information som ändå sipprar ut.  Den kommer från reportrar från marken som smugglar ut sina bilder och historier. Och den kommer från bloggar, SMS, mobilbilder, YouTube-klipp, mikrobloggar som Twitter etc. 

Och dessa mötesplatser används inte bara för att förmedla information utan även för koordinera aktivieteter och till att utföra aktiviteter. (Kollegan Anders Lundkvist har tidigare skrivit om nätets koordinerande kraft på temat folkrörelse 2.0.) 

Till exempel ser jag på Twitter hur fler och fler profilbilder på de vars mikrobloggande jag följer har blivit gröna. Uppmaningen är: "Grönfärga din profilbild och visa ditt stöd för iransk demokrati." Grönt är ju inte bara islams färg utan även den iranska oppositionsledaren Mousavis kampanjfärg.   (Här kan du själv ändra din Twitter-bild till grönfärg: http://helpiranelection.com/.)

Och ett påbud senaste dagarna som spridit sig som löpeld i Facebook och på Twitter är att man ska ändra den hemort som man anger i sin användarprofil till att vara just Iran. Påbudet ser ut så här:

"Set your location to Tehran and your time zone to GMT +3.30. Security forces are hunting for bloggers using location/timezone searches. The more people at this location, the more of a logjam it creates for forces trying to shut Iranians' access to the internet down."

Så även om iranska myndigheter försöka skapa mediaskugga över landet är det sammelsurium av röster som gör sig hörda.

Och i det virrvarret står traditionella media och försöker reda ut vad som är verkligt och vad som är propaganda. 

Två olika förhållningssätt har jag sett senaste dagen: 

• The New Yorker håller fast vid sin linje om längre resonerande artiklar av egna skribenter - men väljer att anonymisera skribenten. Så den iranske journalist som i veckans nummer ögonblicksskildrar från Tehran står utan byline till sin artikel för att undvika repressalier. Läs den utmärkta artikeln här: "With the Marchers, A resident reports from the streets and the rooftops".

• Anrika New York Times försöker istället balansera "citizen journalism" med traditionell kritisk källgranskning, och använder sig öppet av externa medborgarkällor. De berättar själva om hur de gör balanserar nyhetsvärderingen i ett YouTube-klipp de la upp igår:

- Anders Sjöman

Springtimes ning: http://ning.springtime.nu/profile/anderssjoman
Twitter: www.twitter.com/anderssjoman
Facebook: www.facebook.com/anders.sjoman

Crowdsourcing: ThePactProject, en gruppskapad skräckis

I dagens Svenska Dagbladet skriver Jonas Cullberg om crowdfunding och crowdsourcing i artikeln "Investera i kultur - och se ditt namn på bio".

Han beskriver där ett projekt som vi arbetar med här på Springtime och som jag projektleder: den crowdfundade skräckfilmen ThePactProject.

Tillsammans med filmaren Henrik Sylvén och producenten Per Janérus så utforskar vi hur vi kan få filmpubilkens input och medverkan i en film långt innan filmen är färdig. Vi vill bjuda in kraften i delar- och remixkulturen, där filmälskare kan få vara kreativa själva. 

Med ThePactProject så vill vi skapa en bra skräckfilm, där filmens regissör Henrik Sylvén välkomnar all input och bidrag i den kreativa processen.

Mer generellt vill vi -- och då menar jag även alla vi på Springtime -- bygga vidare på vår förståelse kring open innovation och öppen kommunikation med en tjänsts tänkta kunder bygger varumärket, skapar word-of-mouth innan tjänsten finns och dessutom gör att vi skapar något en bättre tjänst eftersom vi får kundernas input tidigt. 

Att upplägget bygger mycket på Springtimes ambassadörstänk förvånar säkert ingen som känner oss. Att hitta organisationers ambassadörer och bjuda in dom till kommunikation är grunden till vår kommunikativa idé.

Vi välkomnar alla som vill stödja eller delta i projektet att besöka sajten www.thepactproject.com.

Vi är glada för våra tidigare supporters, som Bredbandsbolaget, som gett utvecklingsstöd och värdefull input i processtänket.

Följ oss som sagt på sajten. Eller bli medlem i vår Facebookfansida. De videoklipp vi lägger upp löpande på sajten finns även på vår YouTube-kanal.  Våra bilder finns på Flickr. Allt som läggs upp disktuterar vi gärna även på Twitter: vårt ThePact-konto finns här, och vi diskuterar under hashtaggen #pact.

På sajten just nu hittar du en stämningscen, ett animerat storyboard och några videoklipp till.

Men det stora samtalet börjar nästa vecka, då vi lägger ut manusets första akt. Välkommen med förslag, kommentarer och allämnt tyck-till!
 
Join ThePact!
 
- Anders Sjöman

ps. Ett smakprov?  Här är en scen som inspirerat oss till filmen, som kommer handla om demoner, besatta människor och ett gäng ungdomars kamp att inte vilja bli besatta.

 

Ok, en smakbit till. Här är vårt animerade storyboard. Så här tänker vi oss filmens synopsis:

 

Crowdsourcing: Blandaren och Svenska Mad visionärer inom upphovsrätt

Parallellt med den (ofta infekterade) fildelningsdebatten pågår ju en diskussion som letar efter nya typer av upphovsrättslösningar. Man letar efter strukturer som tar hänsyn till nätets delarkultur och samtidigt respekterar upphovsmännens önskemål om hur deras verk får användas.

En grundfilosofi blir då att verk gärna får spridas och användas av andra, så länge det tydligt anges från vem och var det kommer

Många diskussioner på det temat samlas under begreppt Creative Commons. Stanfordprofessorn Lawrence Lessig är en drivande och inspirerande kraft. (Missa inte hans högintressanta blogg.)

Men - som illustratören Mats Rundlöf på Capisco upplyste mig om häromdagen - så har vi svenska exempel på "creative commons" med många år på nacken.

Svenska Mad (salig i åminnelse) och Blandaren från KTH har ju i alla tider arbetat med "korpa gärna men tala i så fall om att du tog det från oss".

Mats skickade mig nedanstående bildbevis: ett från Svenska Mad från 1977 (med det putslustiga "Allt korpande av innehållet utan att tydligt ange källa går inte alls") och ett från Blandaren från 1988 (med det mer formella "Användande av material tillåtet under förutsättning att källan anges").

Vad skönt att alternativa lösningar till dagens problem fanns i mina egna tonårsserier! :-)

 

(Klicka på bilden för att se en större version.)

 

- Anders Sjöman

Kina: Medieskuggan växer...

Kollegan Henrik Sjöberg beskrev nyss hur Twitter stängts av i Kina och lagt landet i social medieskugga med anledning av tjugoårsdagen av Himmelska Fridens Torg.

Nu växer skuggan.

BBC och CNN är svarta i omgångar. Här klipps just nu allt "känsligt material" bort. Inslaget om Kim Jong Ils efterträdare i Nordkorea avlöstes av en svart TV-skärm precis nu. Kan gissa att BBC har ett reportage om 1989. Och CNN blev svart för en stund sen och har ännu inte kommit tillbaka!

Vi har med andra ord svårt att se vad omvärlden ser. Men vi förstår från kollegorna hemma att svensk media uppmärksammat detta, t ex Svenska Dagbladet "Kina blockerar Hotmail och Twitter" och Dagens Nyheter "Kina blockerar sociala media".

- Birgitta Ed

Kina: Social medieskugga

Igår (den 2 juni) satt vår vän Jakob Lind på Futurniture och twittrade från ett Expomöte i Shanghai. Han twittrade hem till sina anställda för att ge lite ögonblicksbilder från vad han gjorde i Shanghai.

På mötet hade Birgitta Ed precis fått frågan om Kina kommer att bli en demokrati under hennes livstid. Och då helt plötsligt slutade Twitter att fungera.

”Märkligt”, tänkte Jakob, ”undra om jag skrev något olämpligt?”.

Men det gjorde han inte. För i tisdags höll den kinesiska propagandaapparaten det för gott att helt sonika ”stänga av” Twitter i Kina av en helt annan anledning.

På torsdag är det nämligen 20 år sedan massakern på Himmelska Fridens torg. Och för att hedra vad som hände för 20 år sedan började folk sprida ett budskap på Twitter om att klä sig i vitt på torsdag. Så fort det blev känt – så släcktes hela kanalen ned. Även Hotmail och Flickr stängdes av.  

Sociala medier har blivit ett hot mot stabilitet och harmoni – som är ledstjärnorna för den kinesiska regeringen. Och det enda raka här är att helt enkelt dra ur sladden.

Så här sitter vi nu i social medieskugga och förundras än en gång över det korkade med diktatur.

- Henrik Sjöberg

Berghs Live!

Berghs gör en cool satsning på en live-kanal och bjöd med anledning av detta in mig till årets slututställning som äger rum i morgon. Tyvärr kan jag inte komma förbi, men jag tyckte deras kampanj lät spännande så jag bad dem att i all enkelhet sätta ihop en videosnutt. 

Efter en och en halv timme dyker ett skönt Youtube-klipp upp i min inkorg:

 

Sweet! Och så bara älskar jag deras kaxiga programförklaring: Folk läser inte annonser. De läser det som intresserar dem. Hur blir vi intressanta? 

Bland annat kommer teamet bakom eventet att trycka ut sin backchannel på storbildsskärmen på Stureplan. Testa du med! Mer info hittar du här.

Jerry Silfwer är kommunikationsrådgivare på Springtime. Han driver även branschcommunityt PR of Sweden och den privata bloggen Doktor Spinn. Intresserad av nyheter kring PR och sociala medier? Prenumerera på Jerrys Google Shared Items. Kommentera gärna nedan, eller ännu hellre - starta en konversation med Jerry på Twitter!

Pingat på intressant.se.

Indien: Springtimes valresa sammanfattad

Springtime anordnade en valresa till Indien 10 - 17 maj 2009 för att föja det indiska parlamentsvalet. Världens största demokratiska övning, med över 700 miljoner röstberättigade, slutade som vi nu vet med storseger för Kongresspartiet.  

Springtimes Gautam Bhattacharyya och Anders Sjöman bloggade under resan. Här är deras samlade inlägg.

Översikter och analyser:

• Solklar valutgång omdefinierar indisk politik 
• Tre indiska nyckelfrågor för svenskt näringsliv 
• Bilder: Valresans möten och program  

Löpande:

• Dags för Mayawati att göra hemläxa 
• Videoinslag: Cast Your Vote or Vote Your Caste 
• Dynastin Gandhi fortsätter...  
• Videoinslag: Valbevakning på indisk TV 
• Ett nationellt val styrt av lokala frågor 
• Bilder och video: Valdag i Chandigarh 
• Gandhi: En dynasti i partipolitiken 

En vecka innan avresan höll Springtime ett seminarium inför avresan:

• Video och presentationer: Indiska valet - en vecka kvar!

Hör gärna av dig ifall du diskutera Indien och höra mer om hur vi ser på svenska företags kommunikation med och i Indien.

Gautam Bhattacharyya,
gautam.bhattacharyya@springtime.nu

Anders Sjöman,
anders.sjoman@springtime.nu